This essay concerns the notion of how immigration politics, defined as a political discursive structure that explains and justifies how and why the movement of people into a state's territory is restricted and controlled, has come to present its purpose not as solidarity with the 'immigrants' wanting to enter the state but as a protective measure for the state's citizens. By using discourse theory combined with theories from the International Relations field I attempt to explain why and how such a discourse positions 'immigrants' as a threat to the state.First, I concentrate on why an immigration politics discourse would position 'immigrants' as a threat. I argue that in order for people to construct their identity, the 'outside' what they "are not" has to be repressed. In the same way, the state has to dislocate the "outside" and create threats to uphold its supremacy. These boundaries are set to create a feeling of predictability and security, and ultimately they are a way of making peoples' "world" coherent.

The political and civil unrest during the last years of the First World War had a profound impact on the political life in many European countries. Academic research on the Swedish Social Democratic Party and the development of the parliamentary system during these years, often focus on the civil unrest and the mobilization of the labour movement during the spring of 1917, and the impact on Swedish politics of the Russian and German revolutions.This study is an examination of the relation between the Swedish labour movement and the Finnish Civil War of 1918. The general aim of the study is to examine how different levels and organisations of the labour movement acted in regards to the situation in Finland, and how these different levels and organisations interacted with one another. A second aim of this examination is to better understand during what kind of processes of the Swedish labour movement?s history that the Finnish Civil War occurred, and how it affected them.The conclusion of the study is that the there was a disparity between the leadership of the Social Democratic Party (SAP), which at the time was part of the Swedish government together with the liberal party, and the grassroots of the labour movement, organized in trade unions, and in the local organizations of the SAP and the Social Democratic Left Party (SSV).

Denna uppsats utgår från en lista av ordinarie konsuler mellan 30 f.Kr. och 138 e.Kr., och undersöker hur många av dessa som var nobiles, homines novi eller ättlingar till senatorer utan konsulära förfäder. Antalet konsuler tillhörande dessa olika grupper illustreras genom ett antal diagram som visar hur nobiles dominerade konsulsämbetet under Augustus och Tiberius men sedan tappade mark under Claudius och de senare kejsarna till förmån för den växande gruppen senatorsättlingar utan republikanska konsulära förfäder. Uppsatsen tar dessutom upp de ordinarie konsulernas cognomina och visar hur antalet cognomina hos majoriteten av de ordinarie konsulerna ökade från ett cognomen till två under den undersökta tidsperioden, men också att detta inte hade något klart samband med de icke-adliga senatorernas ökande dominans över konsulsämbetet..

Bakgrund och problem: Ett bolags intäktsredovisning är centralt för ett företags välmående. Olika problem uppstår för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate åren, men genomgående har ?revenue recognition?, alltså att bestämma när och hur intäkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intäktsredovisning. Hur har intäktsredovisningen utvecklats genom åren?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta en närmare titt på intäktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att få djupare förståelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter år av förändringar, då speciellt frågan om när en intäkt ska tas upp.

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för människors hälsa och välbefinnande har de gröna ytorna i svenska städer både blivit färre och minskat i storlek under de senaste 30 åren (Boverket, 2007). För att vända denna trend har flera städer börjat arbeta med någon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen är att skapa grönyta, men det är också möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner är rekreation. Om rekreation gynnas och i så fall på vilket sätt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete är att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation.